Niko och Roy

Julita har inte svarat. Peter har inte skrivit om priset är med moms eller inte och han kan inte förrän till våren.

Men vi behöver en KA angiven när vi ansöker om bygglov. Hmm. Har skickat ut nya frågor till Peter, Ulf och Per. Vill de träffas?

Får en mysko känsla av att de inte alls tar med timmerhus i sin hysbyggarbegreppsvärld. De snackar modul eller lösvirke. Kända eller okända entreprenörer. Jaja. Vi får skicka Niko på dem.

Niko ja. Honom träffade vi för första gången i fredags. På Landvetter.

Han verkar ung, men väldigt kunnig. Vi kunde ösa ur oss om vår besvikelse över hur vi upplevde försäljningen och beställningen och han tog emot det men var neutral och kompetent. Han är inte säljare. Han är projektansvarig.

Han förklarade att Finland och huvudkontoret har beslutat sig för en omorganisation i Sverige. Sverige ska följa de satta rutinerna och processerna. Därför finns inte de gamla kontakterna kvar. Nikos roll är nu att "städa". Han följer upp alla de gamla avtal som gjorts (som vårt) och går igenom beställning, avtal, status etc.

Vi fick båda förtroende för honom. Han kan byggbranschen. Han kan bygga. Han var rak och lyssnade på oss och gav oss tips om vad vi ska tänka på. Plötsligt kändes det som att vi är på gång igen! Jag lämnade Håkan med Niko för att gå tillbaka till jobbet, men eftermiddagens genomgång av beställningen hade gått bra.

På lördagen var det Hem & Villa-mässan i Gbg. Vi fjäskade till oss fribiljetter av Mammuthus (en av de nya säljarna kom ut och lämnade en bjudkod) och strosade runt där inne ett tag. Till slut kom vi fram till deras monter och presenterade oss. Säljarna kom från Stockholmskontoret men en av dem är värmlänning. Han var lite avvaktande först när vi "gick på" om tidigare upplevelser men det tog inte lång stund förrän han också var igång. Han hade haft nästan exakt samma erfarenheter och frustrationer. Slutligen hade han blivit så trött på alltihop så han bestämde sig för att bli Mammut-säljare själv för att göra det bättre...

Det var SÅ skönt att få ventilera och få nåt slags rättfärdigande för våra upplevelser. Det handlar INTE om att hänga ut vissa individer utan bara att få lufta och att få känna att vi inte var ensamma. Det var inte bara vi som kände oss överkörda och lite dumma. Det finns fler. Och det bästa av allt är att vi kan börja om lite. Vi har ju ändå inte ens börjat. Vi har haft lite tur. Nu när vi drar igång är det med nya kontakter och med ett husföretag som har lärt sig en läxa. De kommer inte att göra om samma misstag igen.

Det känns tryggt. Äntligen.

Nu kan jag nästan känna att all den här tiden, den här "stiltjen" som har varit, var till någon nytta. Tack vare VA-frågor och byråkrati hann vi aldrig påbörja själva bygget under strultiden.

Ibland är det bara meningen.