Kaklet i köket blev inte riktigt som jag ville. Jag var superövertygad om att jag skulle ha mörk fog. VÄLDIGT övertygad. Och är nog det fortfarande, men om jag hade vetat att det finns olika sorters fog och att man borde hintat om ett tätare sätt att kakla, hade det ju blivit skitbra. Nu blev det inte det. Nu ser det ut som en tecknad vit tegelvägg. Kladdigt. Oändringsbart. Tråkigt.
Kaklaren som gjorde det mesta i källaren var förbi idag och kollade på det (och på en platta som har spruckit i glasyren i källaren). Hade han gjort kökskaklingen hade det blivit annorlunda. Nu blev det dåligt.
Jag vet inte hur jag ska hantera det. Det är ju ett i-landsproblem. Jag kommer säkert inte att se det om ett tag. Men det är synd om folk tror att det var så jag ville att det skulle bli... För det ser egentligen inte klokt ut.
Så. Antingen måste det göras om helt. Eller så går jag till attack med fogfärg.
Det visar sig.
fredag 18 november 2016
Vems fel...?
Betalade några av fakturorna igår. Behöll en för prut och gnäll. Som vanligt måste man gå till banken och göra utlandsbetalning när man har med mammutarna att göra. Varför skaffa svenska konton? Nä, kör det så krångligt som möjligt för kunderna.
Nå. Inte så mycket kvar att betala - men en del kvar att göra för de däringa stora lurviga elefanterna. Ingen har direkt återkommit om när de ska justera dörrarna och fixa pannor och annat.
Däremot har de slutat (om de nånsin börjat) vara trevliga. Nu finns det INGEN anledning att möta oss som kund längre. Nu vill de bara har det avklarat, "projekt Alexandersson". Kan tänka mig att det används som svordom där borta i Uleåborg.
Igår hade Håkan försökt påtala att vi inte vill betala för allt skit de har ställt till med. T ex kapade dörrar och bänk i fönstret. Men då se, ville inte JP vara så medgörlig längre. Plötsligt blev det där vårt ansvar, för att källaren är vårt ansvar.
Hej å hå. De levererar en "tottallösning" bara vi fixar källaren. De ska inreda den. De ritar den. De monterar timmerhuset på den. De anlitar golvvärmeleverantören...! Men nu är det vårt ansvar.
Så VI skulle ha upptäckt att deras ritningar inte stämde med deras golvvärmeleverantörs arbetssätt innan vi ens fick se ritningarna. VI skulle ha sett att det där blev fel när ritningarna gick mellan mammutar och betongare. Intressant. Mycket intressant.
Jag inser att vi små Davidar inte kommer att vinna heller denna Goliat-strid, men jag kunde inte låta bli att skicka ett mail till JP idag där jag vidarebefordrade ett mail från Niko från augusti 2015, där han skriver att han har kontaktat golvvärmeleverantören angående "BV".
Men VI har ansvaret.
Nå. Inte så mycket kvar att betala - men en del kvar att göra för de däringa stora lurviga elefanterna. Ingen har direkt återkommit om när de ska justera dörrarna och fixa pannor och annat.
Däremot har de slutat (om de nånsin börjat) vara trevliga. Nu finns det INGEN anledning att möta oss som kund längre. Nu vill de bara har det avklarat, "projekt Alexandersson". Kan tänka mig att det används som svordom där borta i Uleåborg.
Igår hade Håkan försökt påtala att vi inte vill betala för allt skit de har ställt till med. T ex kapade dörrar och bänk i fönstret. Men då se, ville inte JP vara så medgörlig längre. Plötsligt blev det där vårt ansvar, för att källaren är vårt ansvar.
Hej å hå. De levererar en "tottallösning" bara vi fixar källaren. De ska inreda den. De ritar den. De monterar timmerhuset på den. De anlitar golvvärmeleverantören...! Men nu är det vårt ansvar.
Så VI skulle ha upptäckt att deras ritningar inte stämde med deras golvvärmeleverantörs arbetssätt innan vi ens fick se ritningarna. VI skulle ha sett att det där blev fel när ritningarna gick mellan mammutar och betongare. Intressant. Mycket intressant.
Jag inser att vi små Davidar inte kommer att vinna heller denna Goliat-strid, men jag kunde inte låta bli att skicka ett mail till JP idag där jag vidarebefordrade ett mail från Niko från augusti 2015, där han skriver att han har kontaktat golvvärmeleverantören angående "BV".
Men VI har ansvaret.
måndag 14 november 2016
Ja, vi bor i huset nu
Det tjatas lite, särskilt från ett håll... ( ;-) ) om en fortsättning på historien.
Grejen är ju att paradoxen är ju att vi lever i det jag ska skriva om. Fokuset har den senaste veckan legat på livet och inte på att skriva om det.
Vi fick slutbeskedet på onsdagen. På torsdagen kom vår nyinköpta säng. På fredagen sov vi i huset för första gången. Lördagen och söndagen gick åt till flytt och kalas och hämta katt i en enda röra.
Veckan som gått har vi jobbat heltid (som vanligt) och samtidigt försökt bo in oss. Det blev snö och halt och jag har sommardäck och ska pendla och lära mig bussarna och röja i huset när jag kommer hem. Man blir trött.
Men det känns bra. Sakta kommer vi på plats. Allting funkar, som det verkar. All golvvärme är inte på än, pga att den sista klinkerläggningen gjordes strax innan inflytt, men där den är på, funkar den. Bastun är invigd. Kaminen är invigd. Avloppet funkar. Vattnet kommer i kranarna. Katten har flyttat hit. Vi saknar en del grejer, hyllor, bord, soffor etc, men det kommer så småningom.
INGEN hörde av sig från Mammutarna förra veckan trots att de fick utlåtandet från besiktningen två dagar efter att den genomförts. Inte ett pip. Så. Som vanligt är det vi som måste jaga. Håkan pratade med en av snickarna i fredags och han lovade att dra i det från sitt håll.
Det är inga jättestora grejer som ska fixas, men det ska göras. Och på utlåtandet står att det ska göras inom en månad... 1,5 vecka har redan gått. Vi får väl se om det händer nåt nu. Det gäller ffa en del på taket. Pannor som ligger fel mot plåt etc.
Sen är vi ju inte klara med köksleverantören, såklart. Ett sånt klåpargäng, om man får vara ärlig. Hela den historien gick ju helt i stil med resten av mammutleveransförmågan. Den försenade köksleveransen påverkade ju hela bygget Och vi är inte klara än. Det tar tydligen ett par månader att få fram en besticklåda. Garderoberna som var trasiga, kanske kommer nästa vecka. Vi får frågan om de ska monteras...? Eh. Ja tack. Det gjordes ju med de andra. De har satt täckskivor där de inte ska och det värsta. De har satt täckskivor ända upp till taket. Mammuthus sjunker några centimeter. ALLT runt timret är anpassat efter den sättningen som beräknas komma. Alla verkar ha fattat hur huset funkar. Utom Noblessa! Himla intressant att tänka på vad som händer med köket när skivorna börjar brytas av.... Nå, JP vet om det, men det ska ju åtgärdas också.
Vi har diverse tryckmärken och småskador på fönster och i tapeter. Vet inte hur det ska bli med dem.
Vi har inte betalt den sista fakturan än.
Så vi är inte riktigt klara...
Men vi är väldigt, väldigt, väldigt glada över att vi har kommit såhär långt.
Grejen är ju att paradoxen är ju att vi lever i det jag ska skriva om. Fokuset har den senaste veckan legat på livet och inte på att skriva om det.
Vi fick slutbeskedet på onsdagen. På torsdagen kom vår nyinköpta säng. På fredagen sov vi i huset för första gången. Lördagen och söndagen gick åt till flytt och kalas och hämta katt i en enda röra.
Veckan som gått har vi jobbat heltid (som vanligt) och samtidigt försökt bo in oss. Det blev snö och halt och jag har sommardäck och ska pendla och lära mig bussarna och röja i huset när jag kommer hem. Man blir trött.
Men det känns bra. Sakta kommer vi på plats. Allting funkar, som det verkar. All golvvärme är inte på än, pga att den sista klinkerläggningen gjordes strax innan inflytt, men där den är på, funkar den. Bastun är invigd. Kaminen är invigd. Avloppet funkar. Vattnet kommer i kranarna. Katten har flyttat hit. Vi saknar en del grejer, hyllor, bord, soffor etc, men det kommer så småningom.
INGEN hörde av sig från Mammutarna förra veckan trots att de fick utlåtandet från besiktningen två dagar efter att den genomförts. Inte ett pip. Så. Som vanligt är det vi som måste jaga. Håkan pratade med en av snickarna i fredags och han lovade att dra i det från sitt håll.
Det är inga jättestora grejer som ska fixas, men det ska göras. Och på utlåtandet står att det ska göras inom en månad... 1,5 vecka har redan gått. Vi får väl se om det händer nåt nu. Det gäller ffa en del på taket. Pannor som ligger fel mot plåt etc.
Sen är vi ju inte klara med köksleverantören, såklart. Ett sånt klåpargäng, om man får vara ärlig. Hela den historien gick ju helt i stil med resten av mammutleveransförmågan. Den försenade köksleveransen påverkade ju hela bygget Och vi är inte klara än. Det tar tydligen ett par månader att få fram en besticklåda. Garderoberna som var trasiga, kanske kommer nästa vecka. Vi får frågan om de ska monteras...? Eh. Ja tack. Det gjordes ju med de andra. De har satt täckskivor där de inte ska och det värsta. De har satt täckskivor ända upp till taket. Mammuthus sjunker några centimeter. ALLT runt timret är anpassat efter den sättningen som beräknas komma. Alla verkar ha fattat hur huset funkar. Utom Noblessa! Himla intressant att tänka på vad som händer med köket när skivorna börjar brytas av.... Nå, JP vet om det, men det ska ju åtgärdas också.
Vi har diverse tryckmärken och småskador på fönster och i tapeter. Vet inte hur det ska bli med dem.
Vi har inte betalt den sista fakturan än.
Så vi är inte riktigt klara...
Men vi är väldigt, väldigt, väldigt glada över att vi har kommit såhär långt.
onsdag 2 november 2016
Yes! Yes yes yes!!!
Förmiddagen var ett h-e. Kollegorna frågade hur det gick och jag höll på att explodera när jag skulle berätta. Håkan hade haft det likadant. 
Båda jagade elektrikerintyg frenetiskt på varsitt håll. Håkan ringde och jagade Niko. Jag skickade mail till ansvarige elektrikern för att förtydliga vad vi var ute efter. Jag la in en del google-översatta ord här och där. "Certifikat", "diplom", "elsäkerhetsintyg" och "behörig elektriker" t ex. Har ingen aning om huruvida det funkade. Håkan jagade kommundamen och fick henne till slut att gå med på att numret hon fick igår ändå dög. Överenskommelsen var att jag skulle skicka skannade kopior på protokollet MED numret (som vi fick igår som inte såg ut som ett personnummer) på. Jag skannade och skrev och mailade.
Så fick jag ett mail från Håkan.
Där var det. Intyget. Underskrivet å fint.
Tydligen hade Niko under tiden vi höll på som värst, fixat fram intyget.
Jag skickade vidare till kommunen och väntade. Efter ett par timmar ringde Håkan och frågade om hon fick våra mail... Hon hade inte kollat mail på hela förmiddagen. PÅ KOMMUNEN???
Nå. På eftermiddagen kom ett sms från Håkan. Det stod bara "JAAAAAAAA".
Kollade mail. Där var det. Hon hade skrivit slutbeskedet. Hon gratulerade till huset. Hon skrev att vi fick flytta in.
Sen har dagen bara gått i en flummig dimma. Jag bjöd alla på kontoret (typ 80 pers) på glass. Håkan klistrade upp slutbeskedet på alla kontorsrum. Vi kramade våra kollegor med tårar i ögonen. Jag fick en flaska champagne.
Det känns SÅ skönt.
Å tänk. Numret som stod på intyget. På certifikatet...
DET VAR SAMMA SOM DET HON FICK IGÅR...
Båda jagade elektrikerintyg frenetiskt på varsitt håll. Håkan ringde och jagade Niko. Jag skickade mail till ansvarige elektrikern för att förtydliga vad vi var ute efter. Jag la in en del google-översatta ord här och där. "Certifikat", "diplom", "elsäkerhetsintyg" och "behörig elektriker" t ex. Har ingen aning om huruvida det funkade. Håkan jagade kommundamen och fick henne till slut att gå med på att numret hon fick igår ändå dög. Överenskommelsen var att jag skulle skicka skannade kopior på protokollet MED numret (som vi fick igår som inte såg ut som ett personnummer) på. Jag skannade och skrev och mailade.
Så fick jag ett mail från Håkan.
Där var det. Intyget. Underskrivet å fint.
Tydligen hade Niko under tiden vi höll på som värst, fixat fram intyget.
Jag skickade vidare till kommunen och väntade. Efter ett par timmar ringde Håkan och frågade om hon fick våra mail... Hon hade inte kollat mail på hela förmiddagen. PÅ KOMMUNEN???
Nå. På eftermiddagen kom ett sms från Håkan. Det stod bara "JAAAAAAAA".
Kollade mail. Där var det. Hon hade skrivit slutbeskedet. Hon gratulerade till huset. Hon skrev att vi fick flytta in.
Sen har dagen bara gått i en flummig dimma. Jag bjöd alla på kontoret (typ 80 pers) på glass. Håkan klistrade upp slutbeskedet på alla kontorsrum. Vi kramade våra kollegor med tårar i ögonen. Jag fick en flaska champagne.
Det känns SÅ skönt.
Å tänk. Numret som stod på intyget. På certifikatet...
DET VAR SAMMA SOM DET HON FICK IGÅR...
tisdag 1 november 2016
Slutet var så nära
Så var dagen kommen. Slutbesiktning och slutsamråd. Vi har fått frågan om när vi kan flytta in, i flera veckor. Jag har varje gång svarat "om det går som det ska kan vi nog göra det den 1/11". Olyckskorp och realist som jag är, har jag hela tiden haft en känsla av att inte heller detta ska gå lätt. Tyvärr hade jag rätt.
Kl 9 kom Lennart. Besiktningsmannen. En oerhört sympatisk person. Sen kom. Ingen mer. INGEN mer än vi själva var på plats. Ingen byggare. Ingen mammut. (Senare fick vi via mailautosvar veta att både Niko och JP är på semester och återkommer den 7/11. Så LÄMPLIGT då....).
Besiktningen tog fem (5!) timmar. Mycket pga att han inte hade någon att fråga och vi inte visste vilka papper som var viktigast för honom. Men hur som helst så gick det bra. Det blev avvikelser, som det brukar bli, men inget som hindrar oss från att ta över huset från entreprenören. Det handlade om nån plåt som låg fel på taket, ojusterade dörrar överallt, svackor i parketten etc. Men inget allvarligt egentligen. Lennart var noggrann, trevlig och alldeles rimlig. Han tog inte upp petitesser i onödan. Mycket bra. Kändes tryggt.
En snabb Burger King-lunch och sen tillbaka till huset för att möta vår KA och byggnadsingenjören från kommunen.
Sen vet jag inget mer. Det blev liksom tilt i huvudet. Ska försöka komma ihåg ändå...
De kom in. Blev erbjudna kaffe. Hon ville inte ha för hon kan inte sova om natten om hon dricker kaffe. Nänä.
Sen berättar hon att hon har med sig fel kundmapp. Hon drog nåt om att det var så mycket och hon gick på toa och hon hade så många mappar på bordet så hon tog fel. (Senare fick vi veta av KA att det var grannens mapp hon fått med sig och troligen trodde att hon skulle använda, men skyllde på toabesök...)
De kom in i köket och hon stannade och drog efter andan. Men!, sa hon. Det här är ju fel! Vadå...? Ni har ju ingen ho vid hällen!
Där gick jag in i affektläge. Jag kunde inte hålla mig. Jag förklarade att vi hade mailat just om detta. Att jag hade frågat henne och hon hade skickat länkar till Boverket och att detta var ett råd. Ett "bör". Hon vände sig till vår KA som hänvisade till en annan diskussion han bevittnat (för jag antar att han inte hjälpte till...) där kunden till slut gav med sig mot en kollega till kommundamen. Nån mer kommentar kom och där brast det för mig och jag öste ur mig hur besvikna vi är på honom som KA och hur bedrövligt det här projektet har varit. Han gick i försvar och berättade hur en KA ska jobba (alltså inte alls om alla andra KA i Sverige jobbar). Hon började tycka synd om, och sa sånt som "oj då, vad tråkigt att göra, oj oj oj då...). Håkan gick också igång.
Jag kände där och då att hon faktiskt på riktigt ville göra om i vårt kök. Vårt installerade kök med de dyra bänkskivorna i granit, ville hon göra om. Panik...
Jag hävdade mailen och hon frågade "var det såhär på ursprungsritningen?". Eh. Ja. Den som vi fått bygglov på ja. Just på den. KA-mannen nickar och mumlar "ja, har ni en stämplad bygglovsritning med den här lösningen så är det ju klart".
Det där utfallet präglade hela mötet sen. Vi försökte alla samla oss och var låtsastrevliga.
Medan KA och Håkan gick igenom dokument och pärmar, gick jag med henne runt i huset. Hon höll i de senaste ritningarna och hade ju ingen aning om vad som var ändrat från originalet. Hon hade ju inte ens våra papper med sig. Hon öppnade varje fönster. Hon mätte från golv till fönsterkarm. Hon sa "åh" vid bastun och kaminen. Hon undrade om vi skulle ha buskar eller staket på tomten så ingen ramlar ner. I tvättstugan fick hon agera äntligen. Vi har ju inget låst kemikalieskåp! Måste skaffa!! Visst, ja jag. Inga problem. Vi skaffar...
Vi fortsatte runt och hon tittade lite oseende och flummigt och frågade lite för många gånger om samma sak och det var oviktiga saker som bara avslöjade att hon inte har koll på vårt ärende.
När vi kom tillbaka till köket började de rota i diverse papper och kontrollplaner och annat. Hon verkade faktiskt fatta trögt. Hon frågade hur många gånger som helst om sotning och OVK. Hon frågade om besiktningar och kontroller på ett märkligt sätt. "Hur gick utmätningen? Är huset på rätt plats?" å sånt, som hon rimligen borde ha koll på eller gå ut och inspektera.
Det fortsatte i den lätt röriga andan. Hon bad mitt i alltihop om ursäkt för den där gången hon inte kom (hon missade tiden två ggr) och fick liksom till det med att hon ändå inte skulle ha sett problemet med köksön eftersom hon bara skulle varit där en halvtimme...? Eh?
Så när vi trodde att vi var klara och försökte på olika sätt få ur henne om vi skulle få vårt slutbesked, hittade hon egenkontrollplanen som elektrikerna skrev igår kväll. De skrev noggrant och hon erkände att hon sällan skådat bättre protokoll. Men det saknades ett elsäkerhetsintyg. Vad är det?, undrade vi. Hon förklarade det som att det är ett bevis på ett certifikat. Ett behörighetsintyg, typ. Och sen säger hon att det i Sverige är ansvarige elektrikerns personnummer. OK. Det blir svårt, säger vi, inkl KA. De har ju inte svenska personnummer i Finland. Hur som helst. Vi måste ha det där numret eller vad det kan vara. Bara måste. Vi försöker få ur henne hur hon tänker göra med beskedet. Då flummar hon nåt om att vi kan flytta in grejer. Det är väl bra... Well. Säger jag försiktigt. Det kommer ju en gräns då vi liksom inte bara kan flytta grejer längre utan även oss själva. "Jag vill inte göra det krångligt" säger hon. HAHA! Det är ju det enda hon gör!!
KA försöker hjälpa mig och ber kommundamen att vara lite tydlig. NÄR kan vi flytta in?
Hon fortsätter att vara rörig och hävdar att just HON tycker att just elsäkerhetsintyg är viktigt. Det kanske inte alla på kommunen tycker men HON tycker det. Men hon vill inte krångla till det...
Vi börjar direkt att mailbomba Niko och JP. Givetvis har de autosvar om att de är på semester. BÅDA TVÅ!!! Kommer tillbaka 7/11. Vi försöker förklara för kommunladyn att det inte är särskilt lätt att få besked från elektrikern - men "det kan ni väl få i morgon det där numret så får ni slutbesked sen?!". Eh. Nä. Det funkar inte riktigt så. Vid det här laget förstår även KA att det inte funkar riktigt så. Vi vet fortfarande inte vad det här numret har för betydelse för inflyttningsdatum men det verkar väldigt, väldigt viktigt.
Håkan ringer en kompiselektriker. Ett alternativ är nämligen att vi får en svensk elperson att intyga att allt är bra gjort och ta på sig det ansvaret. Han är inte sugen.
Håkan ringer en annan mammutbyggare som har haft samma elektriker. Han svarar inte.
Vi hittar ett mobilnummer till ansvarige elektriker på protokollet. Håkan ringer det. Finnen förstår inte Håkans talade engelska. Ber om ett mail.
Då har kommundamen bråttom. Hon kan verkligen inte vänta mer. Hon måste gå. Hon går iväg. KA viftar med ett papper. "Oj, tappade jag det?" säger snurrpannan.
OK. Vi ska försöka jaga rätt på numret och när hon får det får vi slutbeskedet.
En kvart efter att hon har gått får vi numret!! Jag skickar det till henne genast och vi åker hem. Helt slut.
Kollar mail lite senare. Hon har svarat. "Konstigt nummer det där. Det ser inte ut som ett personnummer. Ser mer ut som ett organisationsnummer." WHAT???? Det är en FINSK elektriker!! Har de SVENSKA PERSONNUMMER???
Hon har ju fan inte fattat nånting. Dessutom ska hon ha protokollet. Originalet. Tror inte det väl?
Well. Jag börjar googla. Är ganska bra på det, tycker jag själv. Hittar formatet för finska organisationsnummer. FO-nummer kallas det. Hittar just den här elektrikerns FO-nummer. Det har inte alls samma format som ett svenskt organisationsnummer.
Just nu vill jag bara stänga av och vakna upp när det är klart. Nu handlar alltså vårt tillträde till vårt eget hus om att hon vill ha fram ett svenskt personnummer från en finsk elektriker. Det lär dröja...
(Ber alla språkpoliser om ursäkt för tempusbytet i berättelsen, men jag skyller på ilskan).
Kl 9 kom Lennart. Besiktningsmannen. En oerhört sympatisk person. Sen kom. Ingen mer. INGEN mer än vi själva var på plats. Ingen byggare. Ingen mammut. (Senare fick vi via mailautosvar veta att både Niko och JP är på semester och återkommer den 7/11. Så LÄMPLIGT då....).
Besiktningen tog fem (5!) timmar. Mycket pga att han inte hade någon att fråga och vi inte visste vilka papper som var viktigast för honom. Men hur som helst så gick det bra. Det blev avvikelser, som det brukar bli, men inget som hindrar oss från att ta över huset från entreprenören. Det handlade om nån plåt som låg fel på taket, ojusterade dörrar överallt, svackor i parketten etc. Men inget allvarligt egentligen. Lennart var noggrann, trevlig och alldeles rimlig. Han tog inte upp petitesser i onödan. Mycket bra. Kändes tryggt.
En snabb Burger King-lunch och sen tillbaka till huset för att möta vår KA och byggnadsingenjören från kommunen.
Sen vet jag inget mer. Det blev liksom tilt i huvudet. Ska försöka komma ihåg ändå...
De kom in. Blev erbjudna kaffe. Hon ville inte ha för hon kan inte sova om natten om hon dricker kaffe. Nänä.
Sen berättar hon att hon har med sig fel kundmapp. Hon drog nåt om att det var så mycket och hon gick på toa och hon hade så många mappar på bordet så hon tog fel. (Senare fick vi veta av KA att det var grannens mapp hon fått med sig och troligen trodde att hon skulle använda, men skyllde på toabesök...)
De kom in i köket och hon stannade och drog efter andan. Men!, sa hon. Det här är ju fel! Vadå...? Ni har ju ingen ho vid hällen!
Där gick jag in i affektläge. Jag kunde inte hålla mig. Jag förklarade att vi hade mailat just om detta. Att jag hade frågat henne och hon hade skickat länkar till Boverket och att detta var ett råd. Ett "bör". Hon vände sig till vår KA som hänvisade till en annan diskussion han bevittnat (för jag antar att han inte hjälpte till...) där kunden till slut gav med sig mot en kollega till kommundamen. Nån mer kommentar kom och där brast det för mig och jag öste ur mig hur besvikna vi är på honom som KA och hur bedrövligt det här projektet har varit. Han gick i försvar och berättade hur en KA ska jobba (alltså inte alls om alla andra KA i Sverige jobbar). Hon började tycka synd om, och sa sånt som "oj då, vad tråkigt att göra, oj oj oj då...). Håkan gick också igång.
Jag kände där och då att hon faktiskt på riktigt ville göra om i vårt kök. Vårt installerade kök med de dyra bänkskivorna i granit, ville hon göra om. Panik...
Jag hävdade mailen och hon frågade "var det såhär på ursprungsritningen?". Eh. Ja. Den som vi fått bygglov på ja. Just på den. KA-mannen nickar och mumlar "ja, har ni en stämplad bygglovsritning med den här lösningen så är det ju klart".
Det där utfallet präglade hela mötet sen. Vi försökte alla samla oss och var låtsastrevliga.
Medan KA och Håkan gick igenom dokument och pärmar, gick jag med henne runt i huset. Hon höll i de senaste ritningarna och hade ju ingen aning om vad som var ändrat från originalet. Hon hade ju inte ens våra papper med sig. Hon öppnade varje fönster. Hon mätte från golv till fönsterkarm. Hon sa "åh" vid bastun och kaminen. Hon undrade om vi skulle ha buskar eller staket på tomten så ingen ramlar ner. I tvättstugan fick hon agera äntligen. Vi har ju inget låst kemikalieskåp! Måste skaffa!! Visst, ja jag. Inga problem. Vi skaffar...
Vi fortsatte runt och hon tittade lite oseende och flummigt och frågade lite för många gånger om samma sak och det var oviktiga saker som bara avslöjade att hon inte har koll på vårt ärende.
När vi kom tillbaka till köket började de rota i diverse papper och kontrollplaner och annat. Hon verkade faktiskt fatta trögt. Hon frågade hur många gånger som helst om sotning och OVK. Hon frågade om besiktningar och kontroller på ett märkligt sätt. "Hur gick utmätningen? Är huset på rätt plats?" å sånt, som hon rimligen borde ha koll på eller gå ut och inspektera.
Det fortsatte i den lätt röriga andan. Hon bad mitt i alltihop om ursäkt för den där gången hon inte kom (hon missade tiden två ggr) och fick liksom till det med att hon ändå inte skulle ha sett problemet med köksön eftersom hon bara skulle varit där en halvtimme...? Eh?
Så när vi trodde att vi var klara och försökte på olika sätt få ur henne om vi skulle få vårt slutbesked, hittade hon egenkontrollplanen som elektrikerna skrev igår kväll. De skrev noggrant och hon erkände att hon sällan skådat bättre protokoll. Men det saknades ett elsäkerhetsintyg. Vad är det?, undrade vi. Hon förklarade det som att det är ett bevis på ett certifikat. Ett behörighetsintyg, typ. Och sen säger hon att det i Sverige är ansvarige elektrikerns personnummer. OK. Det blir svårt, säger vi, inkl KA. De har ju inte svenska personnummer i Finland. Hur som helst. Vi måste ha det där numret eller vad det kan vara. Bara måste. Vi försöker få ur henne hur hon tänker göra med beskedet. Då flummar hon nåt om att vi kan flytta in grejer. Det är väl bra... Well. Säger jag försiktigt. Det kommer ju en gräns då vi liksom inte bara kan flytta grejer längre utan även oss själva. "Jag vill inte göra det krångligt" säger hon. HAHA! Det är ju det enda hon gör!!
KA försöker hjälpa mig och ber kommundamen att vara lite tydlig. NÄR kan vi flytta in?
Hon fortsätter att vara rörig och hävdar att just HON tycker att just elsäkerhetsintyg är viktigt. Det kanske inte alla på kommunen tycker men HON tycker det. Men hon vill inte krångla till det...
Vi börjar direkt att mailbomba Niko och JP. Givetvis har de autosvar om att de är på semester. BÅDA TVÅ!!! Kommer tillbaka 7/11. Vi försöker förklara för kommunladyn att det inte är särskilt lätt att få besked från elektrikern - men "det kan ni väl få i morgon det där numret så får ni slutbesked sen?!". Eh. Nä. Det funkar inte riktigt så. Vid det här laget förstår även KA att det inte funkar riktigt så. Vi vet fortfarande inte vad det här numret har för betydelse för inflyttningsdatum men det verkar väldigt, väldigt viktigt.
Håkan ringer en kompiselektriker. Ett alternativ är nämligen att vi får en svensk elperson att intyga att allt är bra gjort och ta på sig det ansvaret. Han är inte sugen.
Håkan ringer en annan mammutbyggare som har haft samma elektriker. Han svarar inte.
Vi hittar ett mobilnummer till ansvarige elektriker på protokollet. Håkan ringer det. Finnen förstår inte Håkans talade engelska. Ber om ett mail.
Då har kommundamen bråttom. Hon kan verkligen inte vänta mer. Hon måste gå. Hon går iväg. KA viftar med ett papper. "Oj, tappade jag det?" säger snurrpannan.
OK. Vi ska försöka jaga rätt på numret och när hon får det får vi slutbeskedet.
En kvart efter att hon har gått får vi numret!! Jag skickar det till henne genast och vi åker hem. Helt slut.
Kollar mail lite senare. Hon har svarat. "Konstigt nummer det där. Det ser inte ut som ett personnummer. Ser mer ut som ett organisationsnummer." WHAT???? Det är en FINSK elektriker!! Har de SVENSKA PERSONNUMMER???
Hon har ju fan inte fattat nånting. Dessutom ska hon ha protokollet. Originalet. Tror inte det väl?
Well. Jag börjar googla. Är ganska bra på det, tycker jag själv. Hittar formatet för finska organisationsnummer. FO-nummer kallas det. Hittar just den här elektrikerns FO-nummer. Det har inte alls samma format som ett svenskt organisationsnummer.
Just nu vill jag bara stänga av och vakna upp när det är klart. Nu handlar alltså vårt tillträde till vårt eget hus om att hon vill ha fram ett svenskt personnummer från en finsk elektriker. Det lär dröja...
(Ber alla språkpoliser om ursäkt för tempusbytet i berättelsen, men jag skyller på ilskan).
onsdag 26 oktober 2016
Fler felleveranser
Att ständigt få fel besked, fel leveranser och behöva styra upp aktiviteter i ett projekt man inte hade tänkt hålla i alls från början, tär på en. Det suger energi. Just nu är vi så trötta på att bevaka, kontrollera, anmäla fel, vara oroliga och på vår vakt, att det känns som att vi inte orkar mer. 
Just när det var så nära, pajade köksleverantören glädjen. De lyckades bete sig i som mammutarna.
Det mesta har gått fel med leveransen från N. Det är för det första den som försenat slutbesiktningsdatum två gånger. Vi har hittills inte fått svar på varför. Men nu hade vi ju koll på det så nu skulle det liksom bara levereras.
Såhär gick det med det:
Just när det var så nära, pajade köksleverantören glädjen. De lyckades bete sig i som mammutarna.
Det mesta har gått fel med leveransen från N. Det är för det första den som försenat slutbesiktningsdatum två gånger. Vi har hittills inte fått svar på varför. Men nu hade vi ju koll på det så nu skulle det liksom bara levereras.
Såhär gick det med det:
- Fläkten är fel modell.
- Kylskåpet monterades inte (står i ett annat rum)
- Tre av sex garderober är trasiga.
- Bänken i tvättstugan monterades för lågt (av samma montörer som själva skulle putta in tvättmaskin och tumlare under den).
- Ett asfult hål har karvats upp i en skåpsida för att en kabel skulle gå där. En kabel som vi aldrig har sagt ska gå där.
- Vi fick inte vår beställda besticklåda.
- Vi fick inga lådspärrar etc som är ett krav vid ett nybygge.
- De besiktningsprotokoll som de skryter om och som krävs för att garantera garanti, var inte ifyllda med ett enda streck.
- Kanske nåt mer som jag inte kommer på...
Efter rapportering om allt det här (som vi såg på kvällen efter att montörerna stuckit och lämnat det så, utan besked) - mailade och ringde vi vår kontakt. Han svarade inte! Har han gått kurs i Finland...?
Eftersom leveransen var planerad i sista sekunden pga en försenad beställning finns det givetvis inga marginaler. Vi MÅSTE ha rätt fläkt den här veckan. Vi måste få in kylskåp och tvättmaskiner på plats den här veckan. Det är fruktansvärt frustrerande att inte ens få ett svar. Men det är vi ju lite vana vid nu...
Hittade en person på företaget som bara var inkopierad i mail med mammutarna. Högg henne. Hon svarade faktiskt, till skillnad från sin kollega. Hon har återkopplat och beklagat. Det som var svårt att få ur henne var NÄR saker skulle ske. Idag ville de ha ett MÖTE för att reda ut det som gått snett. Eh... Det känns inte riktigt som att det är ett möte vi är i behov av. Vi behöver att de åtgärdar sina fadäser. Prata kan vi göra nån annan gång. Ett möte gör liksom inget klart för en slutbesiktning.
Nåväl. Det kan bli av i morgon eller på fredag. Annars blir det krisigt.
Imorgon kommer bänkskivan. Direkt efter den börjar snickarna kakla köket.
På måndag kommer elektrikern för sista gången.
Imorgon kommer min bror och monterar de sista kranarna. Några av dem har kommit lite sent för att undertecknad beställde fel duschblandare och för att vattenutkastet var för kort.
Bastun är typ klar förutom aggregatet.
Man har satt en list runt kaminen som inte täcker parketten. Klag på det.
Man har börjat på staket på utsidan men plötsligt använt tryckimpregnerat trä. Klag på det.
Fönsterfodren i ena badrummet sitter snett.
En bräda i bastun sprack.
Glasyren på en kakelplatta i badrummet nere har spruckit.
Det har borrats genom väggar.
Listan kan bli hur lång som helst. ALLT är inte mammutarnas fel, men bristen på planering och kommunikation upplevs liksom som orsaken till det mesta i slutändan.
lördag 15 oktober 2016
Tumhållning
Dagarna kryper fram mot slutbesiktning. Nu hoppas vi bara att allt klaffar.
Grovköket är äntligen färdig-klinkrat. Det tog lite tid men det verkar ha blivit klart.
Jag har tvättat golv och väggar i badrummen för första gången. Det räckte inte men det var en skön känsla. Antar att den känslan inte kommer att vara lika angenäm efter några års boende och tusentals städningar, men man kan ju hoppas att minnet av det här projektet kan göra en lite tacksam för var vi har...
Vi har nog koll på allt som ska komma nu, tror vi.
Frågade JP per mail när de har planerat in elektrikern. Han svarade inte. Det är ju väldigt vanligt, men också ett tecken på att han inte hade svar... Håkan ringde honom efter några dagars väntan och då kom det två alternativa dagar. Hoppas att det håller.
Bastun är påbörjad men inte avslutad, pga att snickarna fick annat jobb.
Kaklet i köket kommer ju att bli lite tajt eftersom det inte går att göra förrän bänkskivan har monterats - vilket inte kan göras förrän köket är klart och skivan är mätt och skuren. Spännande...
Spännande också vad vi ska göra av centraldammsugaren som står i en bucklig (den stod ju ute i regnet ett tag eftersom ingen visste att den hade kommit) kartong. Niko körde ju en "den tar vi sen" med den monteringen, vilket såklart innebar att den aldrig kom in. För stor risk nu också att paja golvvärmen, så vi kör hellre utan. Men där står den. Så himla onödigt.
Trappan blev ju så jädra bra. Den kan jag titta på mycket.
Det fattas fortfarande fönsternischer i badrummet uppe och i bastun.
Alla golvlister är inte på plats.
Min bror ska koppla in VVS-grejer när han får tid.
Ström till huset är på gång om det inte redan är klart.
Samtidigt närmar sig slutbesiktning med stormsteg.
Vi ska städa också. Hade en liten maildiskussion med JP om vems ansvar det är. Han hänvisade till en mycket tolkningsbar text i avtalet. Vi ska ansvara för städning av arbetsplatsen... Är det samma sak som att städa inför inflytt? Nja. Det tror jag inte. Men orka bråka om det också...
Vi har fått kontakt med en del andra byggare som befinner sig i varianter av exakt samma situation som vi. Samma upplevelser. Samma ilska. Samma frustration och besvikelse. Samma misstag och nonchalans från en viss leverantör.
Vi får se vart det tar vägen. Vi vill själva flytta in först. Känna att vi tar över ägarskapet. Sen kan vi börja fundera på eventuella krig.
Grovköket är äntligen färdig-klinkrat. Det tog lite tid men det verkar ha blivit klart.
Jag har tvättat golv och väggar i badrummen för första gången. Det räckte inte men det var en skön känsla. Antar att den känslan inte kommer att vara lika angenäm efter några års boende och tusentals städningar, men man kan ju hoppas att minnet av det här projektet kan göra en lite tacksam för var vi har...
Vi har nog koll på allt som ska komma nu, tror vi.
Frågade JP per mail när de har planerat in elektrikern. Han svarade inte. Det är ju väldigt vanligt, men också ett tecken på att han inte hade svar... Håkan ringde honom efter några dagars väntan och då kom det två alternativa dagar. Hoppas att det håller.
Bastun är påbörjad men inte avslutad, pga att snickarna fick annat jobb.
Kaklet i köket kommer ju att bli lite tajt eftersom det inte går att göra förrän bänkskivan har monterats - vilket inte kan göras förrän köket är klart och skivan är mätt och skuren. Spännande...
Spännande också vad vi ska göra av centraldammsugaren som står i en bucklig (den stod ju ute i regnet ett tag eftersom ingen visste att den hade kommit) kartong. Niko körde ju en "den tar vi sen" med den monteringen, vilket såklart innebar att den aldrig kom in. För stor risk nu också att paja golvvärmen, så vi kör hellre utan. Men där står den. Så himla onödigt.
Trappan blev ju så jädra bra. Den kan jag titta på mycket.
Det fattas fortfarande fönsternischer i badrummet uppe och i bastun.
Alla golvlister är inte på plats.
Min bror ska koppla in VVS-grejer när han får tid.
Ström till huset är på gång om det inte redan är klart.
Samtidigt närmar sig slutbesiktning med stormsteg.
Vi ska städa också. Hade en liten maildiskussion med JP om vems ansvar det är. Han hänvisade till en mycket tolkningsbar text i avtalet. Vi ska ansvara för städning av arbetsplatsen... Är det samma sak som att städa inför inflytt? Nja. Det tror jag inte. Men orka bråka om det också...
Vi har fått kontakt med en del andra byggare som befinner sig i varianter av exakt samma situation som vi. Samma upplevelser. Samma ilska. Samma frustration och besvikelse. Samma misstag och nonchalans från en viss leverantör.
Vi får se vart det tar vägen. Vi vill själva flytta in först. Känna att vi tar över ägarskapet. Sen kan vi börja fundera på eventuella krig.
onsdag 5 oktober 2016
Pengakrig
I fredags kom en faktura. 442000 vill de ha inom senast om 7 dagar från då. Den är helt enligt schemat. Ingen överraskning alls. Det är ju heller ingen överraskning att de har "glömt" att dra av VVS-arbetet på 208000 som lades ut på oss istället för deras egen entreprenör. De har också "glömt" en del andra avdrag och justeringar som är överenskomna. Inte överraskande alls...
Nå. Håkan har en dialog med dem så det får väl ordna sig.
I söndags målade vi nedre altanräcket ytterligare en gång, samt stolparna på verandan. Verandataket är fortfarande inte klart - men blir det nog snart. Snickarna hade fått rycka ut på annat.
Hallen uppe. Golvet är fogat nu men har ingen bild på det.
Matkällargolvet är fogat.
Vi har inte fått leveransen från K-rauta med alla badrumsgrejer - men hoppas att de kommer snart. Eller kommer... Vi ska hämta dem själv.
Köket kommer den 17/10. Tvättstugeinredning likaså. OVK görs den 20/10. Bänkskiva ca 28/10.
Nå. Håkan har en dialog med dem så det får väl ordna sig.
I söndags målade vi nedre altanräcket ytterligare en gång, samt stolparna på verandan. Verandataket är fortfarande inte klart - men blir det nog snart. Snickarna hade fått rycka ut på annat.
Hallen uppe. Golvet är fogat nu men har ingen bild på det.
Imorgon ska en finne komma och montera innertrappan. Konstigt att det krävs en finne för det. Men det blir nog bra.
I övrigt börjar toadelen av bastun bli klar.
Matkällargolvet är fogat.
Vi har inte fått leveransen från K-rauta med alla badrumsgrejer - men hoppas att de kommer snart. Eller kommer... Vi ska hämta dem själv.
Köket kommer den 17/10. Tvättstugeinredning likaså. OVK görs den 20/10. Bänkskiva ca 28/10.
onsdag 28 september 2016
Klinkers här och där
Idag ska trappan komma. Trappan mellan våningarna. Igår kväll fick vi en tanke... Om trappan är måttad efter felaktiga ritningar med för högt golv i källaren... hur blir det då? Sticker den upp fem cm? Mailade JP och fick svar i morse. Trappmåtten togs när golven var klara. Dåså. Det kan t o m bli bra ju.
Var ute en sväng igår och kollade dagens händelser.
Suddig bild på verandastommen. Man har gjort hål rätt igenom väggen och förankrat i takstolarna tydligen. Rejält.
Var ute en sväng igår och kollade dagens händelser.
Suddig bild på verandastommen. Man har gjort hål rätt igenom väggen och förankrat i takstolarna tydligen. Rejält.
Är SÅ nöjd med valet av handtag (eller "trycke" som vi har lärt oss att det heter).
Badrummet uppe börjar ta form. Det blir trångt som tusan men hur mycket ska man hänga där, liksom?
Snickarna har på eget bevåg täckt glipan mellan stolpe och tak med en list. Funkar.
Matkällargolvet.
tisdag 27 september 2016
Besviken men längtar
Har skrivit en del om storleken på dörrhålen som jag inte riktigt begrep problemet med. Nu fattar jag precis och jag har varit så förbannad och besviken. Men. Jag måste bara släppa det.
Såhär är det. Vi hade ansvar för markarbete, grund och källare. Men inte att inreda utan bara färdigställa för mammutar att ta över. Det står i avtalet men trots detta har gubbsen själva inte fattat det förrän nu. Hur som helst. De samarbetar själva med ett golvvärmeföretag som heter Warmia. De lägger golvvärmen på ett eget sätt men det verkade bra och vi körde på det rakt av. När Warmia lägger golv gjuter de en cementkaka ovanpå. Den är några centimeter hög med de gör alltid på det viset.
Den här kakan har mammutarna glömt att räkna på i källaren. Det är alltså DE som har ritat källaren. Det är DE som har gett grundleverantören LKB instruktioner. Det är DE som anlitar just det företaget för golvvärme. Men de har räknat fel. Och nu låtsas de som ingenting. De svarar inte på mina mail. Surprise...
Konsekvensen av detta har blivit att ytterdörrarna går "utanpå" den där kakan så det blir en knasig list mellan golv och tröskel.
Det kan jag stå ut med. Men det blir värre.
Bänken i tvättstugan går över fönsterbrädan. PRECIS det jag var så noga med och frågade extra om tidigt i bygget. Det är nog nåt av det fulaste och mest opraktiska jag vet. En fönsternisch som kryper ner bakom bänken. Nu måste jag ha det i alla fall...
Och ännu värre. Pga detta blev alltså dörrhålen inomhus i källaren för små. Så vad gör man då? - De har SÅGAT i innerdörrarna. Man har alltså kapat dem uppe och nere för att de ö h t ska passa. Sånt gör mig gråtfärdig. Visst. Helt och hållet i-landsproblem. Men vaf... Helt nya dörrar. Som har mönster/listor som är symmetriska. Nu är de avsågade. Asymmetriska. För att mammutarna (Niko) räknade fel.
Men. Som mycket annat i det här projektet. Vi måste bara lugna ner oss. Tänka efter. Jämföra. Fundera. Släppa det. Ffa släppa det. Det kommer att bli bra ändå. Det gör det. Ingen annan kommer att tänka på det om inte vi själva säger nåt. Men ändå. När jag tänker på det, kokar jag inombords.
Så. Nåväl. Om vi struntar i det, så går det ändå lite framåt. Hela huset har parkettgolv där det ska vara parkettgolv. Ibland lagt åt lite konstigt håll, men det är petitesser.
Lister i taken.
En dagen tätskikt klart i badrummet uppe.
Nästa dag (nästan) kakel på väggarna.
Trots fyra varv vitvax på väggarna tycker jag att det är för "rosa" - men det får duga.
Foder runt fönster och dörrar nästan klart. På nån är brädorna bredare än på de andra och vi fattar inte varför men... orkar inte krångla.
Håkan bär å bär å bär...
tisdag 20 september 2016
November nästa
Jag fick svar! Idag! Otroligt...
Nytt datum för slutbesiktning tycks nu bli den 1/11. Nu gäller det igen att alla har en lucka i kalendern och besiktnings-Lennart ska skicka kallelse. Igen.
Snälla, snälla, snälla, låt det funka.
Förresten. Jag har tidigare utlovat fortsättning på dörr-sagan. Dörrhålen hade fel storlek och några var felhängda.
De felhängda rättades väldigt snart efter upptäckten.
Det var ju lite förvirrat om dörrhålen i källaren. Var de för små eller för stora? Hur som helst. Nåt var felräknat i förhållande till "plattan" som ligger ovanpå golvvärmen. Så man har gjort en egen lösning med en kantlist mellan golv och den lägre tröskeln. Inte skitsnyggt men funkar. Kommer att samlas en massa skit där, men. Det kunde varit värre. De löste problemet. Nikoproblemet.
Nytt datum för slutbesiktning tycks nu bli den 1/11. Nu gäller det igen att alla har en lucka i kalendern och besiktnings-Lennart ska skicka kallelse. Igen.
Snälla, snälla, snälla, låt det funka.
Förresten. Jag har tidigare utlovat fortsättning på dörr-sagan. Dörrhålen hade fel storlek och några var felhängda.
De felhängda rättades väldigt snart efter upptäckten.
Det var ju lite förvirrat om dörrhålen i källaren. Var de för små eller för stora? Hur som helst. Nåt var felräknat i förhållande till "plattan" som ligger ovanpå golvvärmen. Så man har gjort en egen lösning med en kantlist mellan golv och den lägre tröskeln. Inte skitsnyggt men funkar. Kommer att samlas en massa skit där, men. Det kunde varit värre. De löste problemet. Nikoproblemet.
Inflytt före jul???
Som väntat höll inte det nya datumet heller. Vem är förvånad?
Det visar sig att Mammuthus och Noblessa inte beställt grejerna av varann (eller hur det nu går till) i tid trots att vi var klara i juli från vårt håll. Köket kommer nu den 17/10 och ska monteras därefter. Eftersom vi beställt en bänkskiva från annan leverantör (det VET både mammutar och noblessor) som kräver inmätning på plats och därefter ca 10 dagars leveranstid, så kan vem som helst räkna ut att det inte hinns med innan den 20/10.
Håkan försökte få tag i Noblessa-mannen igår för att reda ut hur det kunde bli såhär och kanske få honom att hetsa leveransen lite - men han återkom aldrig, såklart. Det verkar som att de flesta försöker köra kommunikation "the mammut way" nuförtiden.
Jag har föreslagit nya datum men besiktningsmannen Broberg påpekade (med rätta) att mammutarna nu bör komma med ett datum då de vet med säkerhet att allt är klart.
Så. Man undrar. Kommer vi in före jul? I år? Tiden går.
Skickade nu på morgonen ett mail till projektsnubbarna på mammut och bad dem att återkomma med ett datum när de VET att allt är klart så jag kan boka in alla människor igen. Detta är ju snudd på pinsamt.
Men jag tror inte att jag får nåt svar. Det har jag inte fått på tidigare konversationer.
Idag ska det fyllas runt huset så att marknivån kommer upp. Håkan har tagit ledigt och jobbar med grävar-Lennart istället.
Igår kom tydligen bergvärmepump och ventilationsaggregat på plats i det färdiga teknikrummet.
Hela övervåningen har parkett - täckt av skyddande skivor.
All tapet är uppe.
Vi har nästan målat klart räcket på nedre altan en gång (men vitriolen tog slut).
SYND att vi inte vet när vi får flytta in, bara...
Trapphålet nerifrån sett.
Det visar sig att Mammuthus och Noblessa inte beställt grejerna av varann (eller hur det nu går till) i tid trots att vi var klara i juli från vårt håll. Köket kommer nu den 17/10 och ska monteras därefter. Eftersom vi beställt en bänkskiva från annan leverantör (det VET både mammutar och noblessor) som kräver inmätning på plats och därefter ca 10 dagars leveranstid, så kan vem som helst räkna ut att det inte hinns med innan den 20/10.
Håkan försökte få tag i Noblessa-mannen igår för att reda ut hur det kunde bli såhär och kanske få honom att hetsa leveransen lite - men han återkom aldrig, såklart. Det verkar som att de flesta försöker köra kommunikation "the mammut way" nuförtiden.
Jag har föreslagit nya datum men besiktningsmannen Broberg påpekade (med rätta) att mammutarna nu bör komma med ett datum då de vet med säkerhet att allt är klart.
Så. Man undrar. Kommer vi in före jul? I år? Tiden går.
Skickade nu på morgonen ett mail till projektsnubbarna på mammut och bad dem att återkomma med ett datum när de VET att allt är klart så jag kan boka in alla människor igen. Detta är ju snudd på pinsamt.
Men jag tror inte att jag får nåt svar. Det har jag inte fått på tidigare konversationer.
Idag ska det fyllas runt huset så att marknivån kommer upp. Håkan har tagit ledigt och jobbar med grävar-Lennart istället.
Igår kom tydligen bergvärmepump och ventilationsaggregat på plats i det färdiga teknikrummet.
Hela övervåningen har parkett - täckt av skyddande skivor.
All tapet är uppe.
Vi har nästan målat klart räcket på nedre altan en gång (men vitriolen tog slut).
SYND att vi inte vet när vi får flytta in, bara...
Trapphålet nerifrån sett.
Smutsig tapet...
Klinkrat teknikrum.
Nedre altanräcke blir gråbrunt.
Utsikt
onsdag 14 september 2016
Status i bilder
Byggställning borta
_____________________________________________________
Felhängd dörr till tvättstugan
___________________________________________________
Felhängd dörr till bastun
___________________________________________________
Snart bastu
___________________________________________________
Tvättstuga inifrån
___________________________________________________
Blivande bänkskiva
___________________________________________________
Golvet är på gång
___________________________________________________
Tapet i "biblioteket"
___________________________________________________
Nedre altan
___________________________________________________
Tapet i sovrummet...(!)
___________________________________________________
Tapet i allrummet nere.
Prenumerera på:
Kommentarer (Atom)
